Politik är det att gapa högst under mellanvalsperioden om vad övriga politiker och politiska partier gör för fel.
Jag är uppriktigt så fruktansvärt trött på både egna partiet och övriga.
Vi presenterar ingenting just nu, inga förändringar, inget ny tänkande, men vi har blivit mästare på pajkasning.
I bland när jag lyssnar på debatten så säger vi inte ett ord om dom viktiga frågorna utan ältande och tillsättande av deligationer som ska utreda är vi fruktansvärt bra på.
Men har vi fått med oss arbetaren på verkstadsgolvet, mammor och pappor till våra barn, studenter eller pensionärer eller lärarna? Vilka tror vi ska rösta på oss i nästa val och i så fall med vilken rätt tror vi att det ska gå av sig själv.
Inte får vi några röster för bästa paj kastet i alla fall.
Nej nu måste alla som skall finnas kvar efter nästa val kavla upp ärmarna och
visa på att vi finns där under ytan att vi är villiga att offra en hel del heder och sluta slicka våra sår och självömkande klaga på andra.
Resa oss upp och tala, visa, leda, våga och allt det som vi helt missade i förra valet.
Sluta klappa oss själva på huvudet med orden vad bra vi är och konfronteras med människornas frågor och påståenden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar